مُنْحَط، مُنْحَل
dekadentnízpustlý
dekadent
dekadens
spilltur
dekadentný
ahlâk düzeyi düşük olan
decadent
[ˈdekədənt] ADJ [
habits, person] →
decadenteCollins Spanish Dictionary - Complete and Unabridged 8th Edition 2005 © William Collins Sons & Co. Ltd. 1971, 1988 © HarperCollins Publishers 1992, 1993, 1996, 1997, 2000, 2003, 2005
Collins English/French Electronic Resource. © HarperCollins Publishers 2005
Collins German Dictionary – Complete and Unabridged 7th Edition 2005. © William Collins Sons & Co. Ltd. 1980 © HarperCollins Publishers 1991, 1997, 1999, 2004, 2005, 2007
Collins Italian Dictionary 1st Edition © HarperCollins Publishers 1995
decadence
(ˈdekədəns) noun1. a falling from high to low standards in morals or the arts.
the decadence of the late Roman empire. verval, agteruitgang, dekadensie إنْحِطاط، إنْحِلال упадък decadência úpadek der Niedergang dekadence παρακμήdecadencia allakäik انحطاط؛ تنزل rappio décadenceירידה पतन moralno propadanje hanyatlás kemerosotan hnignun, úrkynjun decadenza 退廃 쇠퇴 smukimas, dekadansas pagrimums; (mākslā) dekadence mundur decadentiedekadanse, forfall dekadencja, upadek زوال، سقوط، فساد decadência decadenţă декадентство úpadok propad dekadencija dekadans, förfall ความเสื่อมโทรม çöküş, çökme 衰微,墮落 занепад; декадентство اخلاقی یا تہذیبی انحطاط sự suy đồi 衰微,堕落 2. the state of having low or incorrect standards of behaviour; immorality.
He lived a life of decadence. verval, agteruitgang إنْحِطاط أخلاق упадък decadência chátrání die Dekadenz dekadence διαφθοράdecadencia moraalne laostumus فساد؛ زوال turmeltuneisuus décadenceהתנוונות अवनति raspad, propast romlás dekadensi spilling decadenza 堕落 타락 nedorovingumas, moralinis nuopolis pagrimums merosot verdorvenheiddekadanse zepsucie زوال، سقوط، فساد decadência desfrânare упадничество úpadok, zvrhlosť propadanje dekadencija dekadans, förfall ภาวะเสื่อมโทรม ahlâkî çöküntü, sefahat 頹廢 аморальність; розпуста عیش پرستی thời kỳ suy đồi 颓废 ˈdecadent adjectivea decadent young man. dekadent, in verval, agteruitgaande مُنْحَط، مُنْحَل декадентство decadente dekadentní, zpustlý dekadent dekadent διεφθαρμένοςdecadente moraalselt laostunud فاسد؛ فرومایه turmeltunut décadent אָדָם בְּמָצַב יָרוּד पतनशील koji propada, koji opada dekadens dekaden spilltur decadente 退廃した 퇴폐적인 pagedęs, puolęs pagrimis mundur decadent, genotziekdekadentzepsuty, zdemoralizowany فاسد decadente decadent, vicios испорченный dekadentný propadajoč dekadentan dekadent, förfallen ทรุดโทรม ahlâk düzeyi düşük olan 頹廢 занепадницький; декадентський زوال پزیر suy đồi 颓废
decadence ends in -ence (not -ance).
Kernerman English Multilingual Dictionary © 2006-2013 K Dictionaries Ltd.